Förste kurators tal, recentiorsgasquen ht 2010

Inspektor,
kalmariter,
kära gäster
och allra främst recentiorer!

Hej! Vad kul att ni är här! Kul att ni är här i Uppsala, att ni är med i Kalmar nation, att ni är här i kväll. Bra att ni valde Uppsala, det har jag också gjort, för drygt tre år sedan kom jag hit. Om hösten. Det var en lätt gråmulen augustidag, ca 17 grader i luften. Jag installerade mig i min nya bostad, och satte mig där. Där satt jag i några dagar, kanske en vecka.

Sen gick jag på upprop, och fick mitt späckade schema med hela fem lektioner i veckan. Sedan köpte jag kursböcker för tvåtusen spänn och gick hem igen. Jag hittade till Konsum, skaffade Medmera-kort, köpte smör, bröd och fil och gick hem.

Så första veckan hittade jag hem och andra veckan hittade jag till affären. Än så länge hade det alltså inte hänt så mycket i historien.

Sen ringde någon från den där nationen där jag skrivit in mig och undrade om jag kunde jobba på kvällen. Det kunde jag. Så tredje veckan hittade jag alltså Kalmar nation, det var det avgjort mest spännande hittills, särskilt när jag stod där bakom baren och försökte hantera tre pubrundor samtidigt fast jag aldrig rört en kassaapparat förut.

Ungefär så har det fortsatt, både på Kalmar nation och i Uppsala. Jag har upptäckt en ny, spännande sak varje vecka. Exakt hur ny och spännande det har varit har varierat, och Kalmar nation hör kanske till de avgjort mer intressanta och och omvälvande för mig, men annars har det väl legat på olika nivå olika veckor.

En vecka har jag hittat en karusell bakom en olåst dörr på Ångströmslaboratoriet, en annan vecka har jag hittat ett ännu bättre fik än något jag varit på förut. Uppenbarligen kan man vara flera år i Uppsala, och varje vecka upptäcka något nytt med staden. Det kan man nog inte i Borlänge.

Utifrån detta har jag utvecklat en teori: att man ska stanna i en stad så länge som man varje vecka upptäcker något nytt. I Uppsala betyder det uppenbarligen minst tre år, för här finns mycket att hitta. Jag lovar att staden inte kommer sluta överraska er på ett bra tag än. I varje fall inte om ni fortsätter hålla ögonen öppna i några år till.

Tillbaka till Kalmar nation. Det är som sagt ett bra ställe att upptäcka, och olika detaljer av den kan man fortsätta hitta i många veckor till. Man kan till exempel upptäcka en fotogrupp eller en massa vänner, för det är i grunden det nationen handlar om. Det finns olika sätt att göra det.

En gång för drygt hundra år sedan flyttade en ung Gustaf Fröding in i trähusen här uppe, de som nu är nationens lägenheter. Eftersom CSN inte fanns då, så hade han istället med en låda med pengar från far. Den var tänkte att räcka till en vettig examen åt pojken. Pojken Fröding ställde den öppen på golvet och skaffade sig på så sätt en hel del vänner. De vännerna räckte lika länge som kistan, rätt så precis ett år innan han fick göra sitt snöpliga återtåg till Värmland.

Det vore ju kul om ni och era vänner stannade mer än ett år. Så därför är er nation, Kalmar nation, ett bättre sätt att skaffa vänner. Välkomna hit, välkomna hem!

Arvid Gynnå
Förste kurator ht10-vt11

Publicerad i Arkivet, Kuriosa Taggar: , , ,